Imperiet Eldarath
Det stora alviska imperium som låg på Nishapad. Detta är det enda av de historiska storhetsrikena som ännu finns kvar, men trots att det ännu är ett blomstrande rike är det blott en skärva av vad det en gång var. Det Eldarathiska imperiet sträckte sig över nästan hela den utforskade delen av Nishapad, från norra Töckenland till Surteyama.
Riket var så stort att det delades in i två delar, varav den ena var månalvernas domän och den andra solalvernas domän. I Teldraskogen var det månalverna som härskade, och i resten av riket var det solalverna, med högsäte i den numera fallna staden Solarin.
I imperiet levde även skogsalver och féalver, samt en del skogsrån, sjörån och havsalver, men majoriteten av imperiets befolkning var högalver. Historiska dokument tyder även på att en liten del av befolkningen var tomtar.
Krigsfångar blev inte sällan förslavade, och det var vanligt att hålla människor, hober, dvärgar och myrkalver som trälar. Under himmelskrigen låg Eldarath i krig med det mänskliga konungariket Clow som låg i en stor frodig region längre inåt land, i det som nu är Dödsdalen. Kraftvälsignade folk hade hög status i imperiet, och det var strängt förbjudet att hålla en kraftvälsignad som träl. Innan det Eldarathiska imperiet bredde ut sig över Nishapad var kontinenten främst befolkad av människor, men de trängdes undan, dödades eller förslavades. Det som senare kom att bli kejsardömet Kanta började som en region där människorna lyckades göra motstånd och ha en liten fristadsenklav, belägen mellan Teldraskogen och Kiriyama. Motståndsregionen, shogunatet Kaineng, lät bygga en stor mur för att hålla eldaratherna utanför. Deras kultur växte sig stark, och de bevarade det nishapadiska språket.
Riket var så stort att det delades in i två delar, varav den ena var månalvernas domän och den andra solalvernas domän. I Teldraskogen var det månalverna som härskade, och i resten av riket var det solalverna, med högsäte i den numera fallna staden Solarin.
I imperiet levde även skogsalver och féalver, samt en del skogsrån, sjörån och havsalver, men majoriteten av imperiets befolkning var högalver. Historiska dokument tyder även på att en liten del av befolkningen var tomtar.
Krigsfångar blev inte sällan förslavade, och det var vanligt att hålla människor, hober, dvärgar och myrkalver som trälar. Under himmelskrigen låg Eldarath i krig med det mänskliga konungariket Clow som låg i en stor frodig region längre inåt land, i det som nu är Dödsdalen. Kraftvälsignade folk hade hög status i imperiet, och det var strängt förbjudet att hålla en kraftvälsignad som träl. Innan det Eldarathiska imperiet bredde ut sig över Nishapad var kontinenten främst befolkad av människor, men de trängdes undan, dödades eller förslavades. Det som senare kom att bli kejsardömet Kanta började som en region där människorna lyckades göra motstånd och ha en liten fristadsenklav, belägen mellan Teldraskogen och Kiriyama. Motståndsregionen, shogunatet Kaineng, lät bygga en stor mur för att hålla eldaratherna utanför. Deras kultur växte sig stark, och de bevarade det nishapadiska språket.
Tillbedjan
I det Eldarathiska imperiet tillbads främst gudomar från Vanernas Panteon, där Allmoder Frigg är den största.Estetisk inspiration
World of Warcraft Blood Elf, Japan, Persien, Elam
Type
Geopolitical, Empire
Successor Organization
Official Languages
Neighboring Nations
Comments