Mar-Sippar-Dir

Mar-Sippar-Dir är en arcanist och hovastronom från En-Men-Gal-Ana, en stadsstat och magiokrati i norra Ningalöknen. Mar-Sippar är skolad i nekromanti i Marduk och var allmänt betraktad som en naturbegåvning bland sina jämlikar, starkt beundrad för sina förmågor inom nekromantisk magi samt sina stora ambitioner.

Historia

Mar-Sippar-Dir föddes i En-Men-Gal-Ana under Nekromantikerns tecken år 424 (5:e T.) och visade redan i unga år upp stor kompetens inom arcana. Kanske togs stjärnorna som var aktiva under hans födsel som ett tecken på vilken skola han skulle komma att bemästra eller kanske var det en naturlig fallenhet för ämnet som fick honom att ge sig på nekromantikerns bana, men den arcanistiska skolan kom att bli hans specialitet och han skickades med tiden till Marduk i Ur-Iltum där ett av Aeryns mest beryktade arcanistiska universitet, med inriktning på nekromanti, ligger. Även bland den mördande konkurrensen och den starkt uppmuntrande rivaliteten bland Marduks nekromantiker kom Mar-Sippar att betraktas som en naturbegåvning och en av sin generations skickligaste arcanister.
Efter att ha avslutad sina studier återvände Mar-Sippar till sin hemstad och steg snabbt i rang inom En-Men-Gal-Anas politiska arenor och det dröjde inte länge innan han fick en prestigefull position som hovastronom och arcanistisk rådgivare till stadens svaga och föga respekterade Ispahbadh. Ett uppdrag som gav honom stort inflytande över stadsstatens styrande.
Det är oklart när i sitt liv Mar-Sippar-Dir började drömma om ett återskapat Ningalimperium, men som hans politiska makt växte verkar både hans handlingar och hans forskning varit centrerad detta grandiosa projekt. Mar-Sippar oroade sig mycket över ödet som hade lett till det det gamla imperiets fall, Söndrandet och den följande Tredje Tidsåldern under de fasansfulla Gamla Gudarna och mycket av hans forskning gick fruktlöst åt till att söka efter orsaken som ledde upp till den kataklysmen och hur den skulle kunna undvikas i framtiden. Fast besluten om att lösa detta mysterium reste hovastronomen till An-Enki och befann sig där under en tid men hittade lite av värde bland de ziqqurater och av ökensand begravda tempel dedikerade till de Gamla Gudarna.
Efter ett fruktlöst sökande ändrade Mar-Sippar sin strategi och reste till Reavarien där han sökte efter kvarlevor av den havsalviska civilisation som varit en av få krafter som stod emot den tredje tidsålderns fasor. Hans mål var att finna ruinerna av Par’Cardhon i hopp om att finna gömd kunskap om gåtan han försökte lösa där.
Någon gång under år 487 (5:e T.) anlände Mar-Sippar till Zwartsberg för att genomsöka arkiven i Zwartsbergs Universitet för Historia och Arcana efter ledtrådar. Han togs emot som gäst och fick ett artigt men misstänksamt bemötande (enligt han själv på grund av det kaniska föraktet för nekromanti), men hittade än en gång inget av värde. I ett slumpartat möte träffade han på äventyrarna som senare kom att bilda Gildor och Kompani efter de befunnit sig skeppsbrutna på en ö där tydliga rester av ett övergett försök att studera en havsalvisk grav tillhörandes en Yrandrar Ulue hade upptäckts. Mar-Sippar fick genast upp intresset för denna plats, och anlitade senare Milads Sällskap under Jungfruns tecken år 487 (5:e T.) för att genomsöka graven och föra relevanta artefakter till honom innan Zwartsbergs universitet genomsökte Yrandrars viloplats. Uppdraget fick en större framgång än vad Mar-Sippar själv hade vågats hoppas på - en krona tillhörandes den sista havsalvskungen hade hittats och visade sig innehålla en vision från kungens sista dagar och Par'Chardons fall orsakat av Kung Bastien av Illstal, visionen visade också hur kung Bastien beordrade en ny stad byggd över de havsalviska ruinerna, en stad som senare kom att bli Niburg. Mar-Sippar började genast göra planer för att resa till staden och fick senare Rickhart de la Forêt, som själv spenderat flera år där, att gå med på att vara hans guide i Niburg.
Under Tjurens tecken, år 488 (5:e T.) anfölls Mar-Sippar av Tankeförtärare skickade av Oda'Vheer en Illithid som kommit att se Den Gyllene Hydrans Huvuden som ett hot mot sina planer och slog till mot gruppen genom att försöka ta ut potentiella allierade till äventyrarna. Oda'Vheer verkar ha grovt underskattat den arcana som Mar-Sippar bemästrade och attacken blev ett misslyckande.

Förmågor och personlighet

Mar-Sippar-Dir är en hövisk och artig man i tidiga 50-års åldern med ett välvårdat yttre, långt oljat skägg och flödande kappor. Hans klädnad och turban är gjorda med magnifikt vackra tyger, ett tydligt tecken på den lyx som nekromantikern föredrar. Mar-Sippar värderar gästvänlighet högt och bjuder frikostigt på mat och gåvor till de han betraktar som sina gäster. Trotts uppenbara ambitioner och en märkbart hög nivå av arcana tycks Mar-Sippar föredra att arbeta subtilt och indirekt, som exempelvis genom att anställa Milads Sällskap för att genomsöka Yrandrar Ulues grav istället för att riskera att dra på sig uppmärksamhet från universitetet i Zwartsberg (även om han inte tycktes ha några problem med att genom arcana påverka universitets personal för att hindra Milads Sällskap att kastas ut från utgrävningen). Över allt annat tycks Mar-Sippar värdera kunskap och sökandet efter sådan och han verkar uppskatta de som delar den synen - vilket har fått honom att ta en mentorsroll till Rickhart de la Forêt som istället för guld för ett utfört uppdrag bad om att få studera besvärjelser från nekromantikerns samling.

Mar-Sippar-Dir
Folkslag: Människa
Född: 424 (5:e T.)
Yrke: Hovastronom, Arcanist
Organisation: En-Men-Gal-Ana
Kända allierade: Milads Sällskap, Rickhart de la Forêt
Kända fiender: Oda'Vheer