Richeldorp

Richeldorp är en fiskeby med en, för dess storlek, välutvecklad handelshamn. Byn är placerad på den klippiga kusten i provinsen Väst-Brügen som kallas för Kust Verraden. Byns strax över 300 invånare (mestadels människor) är en självständig skara av fiskare, hantverkare, handelsmän och bönder. Richeldorp är inkluderat i baroniet kontrollerat av lågadelsätten Van Der Stroom och dess formella överhuvud är idag baronessan Helen van Der Stroom, men traditionellt har styrandet av Richeldorp delegerats till en så kallad hamndirektör - den nuvarande hamndirektören är Hubert Van Der Stroom som efter ett skakigt första decenium som hamndirektör blivit en populär och uppskattad ledare, mycket tack vare äventyrskompaniet De Vita Mynten som hjälpte till att fördriva spöket från Evelien Van Der Stroom vars ande svårt hade plågat byn.

Historia

Richeldorp har en lång om än sömnig historia. Sedan urminnes tider har människor befolkat den klippiga havssträckan vid Kust Verraden - men aldrig i stor skala. Området är klippigt, hem till få villebråd (men desto rikare i vildgoblins, wyverns och andra vidunder) och den obördiga jorden gör att agrikultur som bäst är opålitligt och skördar slår ofta fel. De få människor som befolkat byn har i första hand livnärt sig på fiske - inte minst de enorma valar som gjort det norra storhavet till sitt hem. Valfisket har inneburit en stadig men farlig (få är de invånare i Richeldorp som inte har förlorat någon nära släkting till havs) källa till näring.
Troligt är att platsen hade fortsatt som en minimal samling med bodar, hyttar och valfiskare om det inte vore för att den dåvarande baronen Manfred Van Der Stroom runt år 350 (5:e T.) bestämt sig för att bli förmögen på den allt mer lukrativa marinhandeln som gjort stora delar av den Kaniska Federationen mycket rik på kort tid. Manfred lockade, bitvis med hot bitvis med löften dit några av de nybildade handelskompanierna och fick med mycket övertalning dessa att investera i en kommersiell hamn vid en av kustens enda någorlunda säkra platser att lägga an större skepp på - Richeldorp.
Men Manfred Van Der Strooms högflygande planer ledde aldrig till något mer än en begränsad ökning i befolkning och upprustning av en hamn. Trotts generösa tullavgifter och avsaknad av konkurrens lyckades aldrig Manfred och Handelskompanierna locka någon större handel - köpmän och skeppskaptener föredrog den längre men säkrare havsvägen till Saltzhoff eller någon av de andra större städerna längst kusten och projektet stagnerade helt när Manfred under ett av regionens många inbördeskrig fick käken bortblåst av en kanonkula och den följande infektionen ledde till hans död.

En karta över Richeldorp, år 487 (5:e T)

Eveliens förbannelse

Genom de tragiska omständigheterna runt hennes död år 438 (5:e T.) kom Richeldorp med omnejd att hemsökas av spöket från Evelien Van Der Stroom vars ande dränkte regionen i allt starkare nekromantiska energier. Runt år 487 (5:e T.) hade dessa energier (populärt benämnt som en förbannelse) blivit så stark att de på allvar börjat suga livsenergin ur platsen. Från hennes gravplats i havet flödade nästan dagligen en tjock dimma som i kombination med områdets redan förrädiska klippkust ledde till att flertalet handelsskepp förliste utanför kusten, något som hade en förödande effekt på byns handel. Dimman hade också en utmattande effekt på byborna och de som vistades länge i den visade tydliga tecken på trötthet och depression. Närmare källan hade Eveliens krafter en ännu mer dramatisk effekt - nekrotiska energier hade långsamt börjat suga ut livet ur alla som  befann sig i närheten och återuppväckte dess offer som odöda, vilket hade en katastrofal effekt på de havsdjur som byborna livnär sig på.
Ovetandes om den sanna naturen av dessa plågor lockades många bybor till en nybildad kult, Schaaldiersällskapet, som menade att dessa olyckor var straffet från byns tidigare beskyddare, havsguden Jhorvas, som vredgats över att många av hans tidigare följare vänt honom ryggen till förmån för gudinnan Daantje. Sällskapet ansåg att endast blodiga offer kunde få guden att skona hans trogna tjänare - offer som de börjat kidnappa från de av byborna de själva ansåg vara ovärdiga. Kulten leddes av havsalven Nerristara och hade i själva verket en annan agenda än den som presenterades för dess medlemmar - dyrkandet av den mystiska Rösten från Djupet. Kulten hade sitt högkvarter i grottorna under fyrtornet på den isolerade ön, Steirnö utanför byns kust.


Med sin handel i spillror, en olycksbådande dimma som lagt sig över byn, en hotande hungersnöd och bybor som kidnappats i sina hem fick många av Richeldorps invånare nog. Flertalet bybor hade runt år 487 (5:e T.) valt att överge byn och de som stannat kvar blev allt mer desperata och missnöjet pyrde under ytan. På gatorna talade folk öppet om revolt mot byns hamndirektör, Hubert Van Der Stroom, som i stor grad fick skulden för Richeldorps plågor.

De Vita Mynten och byns räddning

Troligtvis hade byn gått en säker undergång till mötes om det inte vore för insatserna av Äventyrskompaniet Gildor och Kompani (senare De Vita Mynten) som anlände till byn under Valens tecken 487 (5:e T.) på uppdrag från Väst-Brügens skattemästare, Dietrich Von Becken, för att driva in de år av saknade skattebetalningar som byn inte kunnat betala på grund av de negativa effekter Eveliens spöke haft på byn. När äventyrarna insåg vilket dåligt skick byn var i gick det med på att arbeta för Hubert Van Der Stroom för att försöka rädda byn. Efter en initial undersökning tog gruppen upp kampen mot Schaldieersällskapet och besegrade sedan Eveliens ande som var orsaken till byns många problem. Under tiden de gjorde detta fann de också den sänkta lasten från handelsskeppet Prinsessan Jacqueline som de återskänkte till byn - något som avsevärt fyllde på Richeldorps kassa. Under sina äventyr i byn agerade även de Vita Mynten för att stärka Huberts popularitet och återställa byns tillit till Jhorvas-kyrkan som allvarligt skadades i takt som Schaldieersällskapet uppdagades.

Richeldorp idag

Idag är Richeldorp en paradox av det gamla och det nya. Valfiskare som lever som dom alltid gjort, i urminnes tider, jagandes djupets väldiga bestar och en envis borgarklass av hantverkare och köpmän som ännu inte helt gett upp hoppet på att göra byn till en viktig handelsplats. Efter Eveliens ande besegrats genom de heroiska insatserna från De Vita Mynten har byn sakta men säkert börjat återhämta sig. En mild vinter mellan 487-488 (5:e T.) tillsammans med de extraförråd som kunnat köpas in genom de donerade vrakgodsen såg byn klara den fruktade hungersnöden bättre än någon vågat hoppas. Genom sina associationer med äventyrskompaniet och ledarskapsförmågor som i mångt och mycket förvånat befolkningen har Hubert Van Der Stroom vuxit avsevärt i popularitet och är idag en respekterad ledare för vad som äntligen kan komma att bli en betydande handelsby.

Stadstyp: By
Land: Kaniska Federationen
Provins: Väst-Brügen
Invånarantal: 300
Grundad: Okänt, påbörjat som projekt runt år 350 (5:e T.)
Demografi: Människor 98%. Andra 2%
Viktiga gudar: Jhorvas, Det uråldriga havets gud, Daantje, Den gyllene gudinnan