Sebasteia
Det dramatiska anländandet av den nyfödda Republiken Veneza i Det Fagra Landet raserade permanent den fragila maktbalansen mellan De Fria Städerna och den Kaniska Federationen längst den Fagra Kusten. Republikens entré på den internationella arenan ackompanjerandes med krutrök och kanoneld, med en aggressiv beslutsamhet som har kommit att kategorisera Veneza sen det vann sin självständighet från det Draconiska Riket för ett halv sekel sedan. Trotts sin mångdubbelt större flotta lyckades De Fria Städerna inte försvara sig snabbt nog (mycket på grund av initial förvirring och obeslutsamhet mellan medlemmarna i alliansen) mot den briljanta Veneziska amiralen Vaso Cartagon som snabbt tog kontroll över de Veutristiska flottbaserna Isla de Zafiro och Porto Lontano och på mandat av senaten i Veneza grundade kolonin Sebasteia. Bakom gnisslande tänder konstaterade de Veutrisiska handelsrepublikerna att ett återtagande av de nu hastigt befästa öarna hade blivit alldeles för kostsamt och valde att istället teckna fredsavtal med sin sydliga granne.
Sedan dess har Sebasteia styrts från den fortifierade staden Cartagon och Venezas närvaro i den Fagra Kusten har kraftigt expanderat. Strategiskt har republiken i stort siktat in sig på kontroll över de många öar som som ligger utanför kusten och agerat viktiga baser både för handel och för påfyllnad av förnödenheter för skepp som seglar över Storhavet. Detta ger Sebasteia en strategisk och svårantastelig position i krigstider och en källa till stor inkomst i fredstider - något som låter republiken fortsatt utöka sin närvaro på kontinenten (en expansion som har skett både genom militära kampanjer och genom att köpa områden från sina rivaler). Sebasteia är mer geografiskt splittrat än de övriga kolonierna, vilket potentiellt gör dess utposter lätta mål för sina fiender, men till skillnad mot de övriga Reavariska nationerna ser inte Veneza endast det koloniala projektet som en lukrativ affär, utan som en del av den unga nationens storslagna öde - som konsekvens är viljan att försvara sina territorium större bland republikens invånare.
För de andra kolonialmakterna är Venezas närvaro i Det Fagra Landet en ständig huvudvärk. Republikens dogmatiska attityd till utrikespolitik gör diplomati med Sebasteia svårhanterlig och Venezierna själva gör ingen hemlighet om sin känslor för de andra nationerna - Dagovod och de Kaniska länderna anser de vara förstörda av tyranni och motsätter sig starkt den adelsstruktur som båda nyttjar sig av mellan de så kallade Fria Städerna är korrupta och dekadenta, förblindade av sin kärlek till rikedom. För att ytterligare strö salt i såren hör det inte till ovanligheten att pirater ges temporär tillflykt och visst beskydd i Sebasteias hamnar, så länge de håller sig borta från Veneziska skepp.
Comments